Världens bästa jobb.
Har jag.

xxxx.
Här skrev jag vad jag gjorde igår på jobbet. men kom på bättre tankar och tog bort.
Kul var det iallafall. Mer kommer när grejerna har varit i tidningen.
xxxx.


I går kväll blev det Accelerator för hela slanten och The Gossip var galetgalet bra. Missade Interpol och det kommer jag sörja i nån vecka men jobbar man så jobbar man.
Konstigt nog var det lite folk där. Undrar om semesterfirande Stockholmare satsar idag istället. Då ses vi där.

Att jag får betalt för det här är snudd på otroligt.




Taken By Trees

The Gossip

Peter, Bjorn & John

Tv On The Radio

Sen jag var femton har jag alltid jobbat på sommaren.
När den där första sommarens svett, tidiga mornar och ogräs var över gick jag med en svettig hög 100 lappar och köpte en cykel. Den kostade 5500 och var då det överlägset dyraste jag någonsin köpt.
Sen dess har jag älskat den cykeln. Jag har förvisso använt den mindre på senare tid, men den finns alltid där.

Ikväll när jag kom hem gapade det tomt på gården. Nån har stulit den.
Och jag är på riktigt ledsen. Visst jag kan köpa en ny. Inga problem.
Men jag SLET en hel sommar för just denna cykel, och nu är den borta.

Gud nåde den som säljer den på blocket imorn.

Ok.
Jag är fullkomligt medveten om att detta inlägg kommer betraktas som nördigt.
Det är lugnt.
För i min hand i detta nu ligger en Canon Eos 1D Marc III.
Kamerornas kamera.
Det slåss om den runtom i fotobutiker i vårt avlånga land. Canon får inte fram tillräckligt många, men jag, just jag, har fått en.

Lycka.

Varm dusch. Fästingsanering (3st kalasade på mig).
I övrigt finns det nog ingenting jag hellre skulle göra än att ligga ute i mitt tält en natt till.
Två nätter i skärgården is not enough, I tell you!

Kort sammanfattning:
Soluppgång midsommaraftonsmorgon, brummande rosenbuskar, spegelblanka vatten, vin ur kåsa, festinbjudningar, klipphäll, regn mot tältduk, vindryck i paddeln, surf i ryggen mot Boda, sandstrand, duggregn, mössa, motvindsglädje, salta kinder, vågor vågor vågor.

I morgon toppenjobb för Sportbladet. Mycket ångest.

Kalla mig (gärna) sensationslysten, missunnsam och dryg.
Men det svider att sommarens hittills största nyhetshändelse utspelar sig när jag sitter ute i skärgården och gör ett "jag har gått ner i vikt"-jobb.
Morr.

Nu är det fara å färde.
Jag har just stått 86 minuter i hällregn.
Och fotat fotboll.
Och gillat det.

Hjälp.


Gonatt.

Gårdagens lektion i livets hårda skola:
Räven nedan lider enligt expertis av skabb.
Så var det med den ulliga gulligheten.

angående relationer:

men lina, ska man hänga med nån ett hel liv kanske man ska skratta med dem och inte åt dem?

daniel är tillbaka.

När det regnar blir det vått.
Går man i skogen under en längre tid strax efter ett regnfall blir man våt.
Traskar man omkring i runda slängar tre timmar och letar efter nazistiska symboler i tät granskog blir man plaskvåt. Och nästan lite grinig.
Tur att det då tycker upp fluffiga djur i sagda skog, så att man piggnar till och får en sån där mjuk och varm känsla i magen som bara vi stockholmare får när vi har närkontakt med Naturen.

För övrigt ska jag återigen sluta gnälla. Jag förstår inte, jag gillar ju vad jag gör. Varför kommer det då bara gnäll över mina läppar?
Jag blir trött på att höra på mig, vad blir då inte andra?

Hemma igen.
G8 blev inte vad vi trodde att det skulle vara, vilket först var en besvikelse men sen resulterade i att reportern knåpade ihop en sjukt bra text om alla parters beroende av våldet.
Jag förstår på sätt och vis att demonstranterna inte vill snacka med oss, de har nog blivit brända förut. Men vad är vitsen med att sätta sig ned på en väg mitt ute i ingenstans om ingen ser en?
Det var ju bara de mest naiva som trodde att de var där för att stoppa toppmötet.
Övriga insåg att vad de kunde göra var att använda sig av den massiva mediebevakningen och flytta ljuset till deras frågor.
Men då måste man ha något att säga och sen säga det så att det hörs.

Tårgas, vattenkanoner, armkedjor men ändå ganska så lite dramatik.

"Det är nästan så att man röstar blått nästa gång, BARA pga det här"
Reportern funderar.

Det blev tre timmar sömn i natt och nu är det för sent igen och jag är så trött.

Tankarna hoppar som de små nervösa kaninerna som bor på gräsplätten mitt i Norrtull. På vägen hem var dimman tjockare än brandröken kommer att vara imorgon i Rostock och mina ögonlock är tunga.
Bad reporter Ronnie hålla mig vaken med en sång. Det blev Jag går och fiskar med Gyllene Tider.
Vad ska jag säga? Läget var desperat.

Om mindre än fyra timmar ringer klockan igen och det är dags för toppmötets första dag.
Den stora frågan är inte om det kommer bli kravaller eller inte utan varför jag sitter och skriver det här istället för att sova?

Gonatt.

Hur kan man undgå att gilla ett land där man blir omkörd av lätt irriterade BMWägare när man ligger i 160?


Foto: Ronnie Sandahl

Foto: Ronnie Sandahl

Det är nåt ledsamt med flygplatshopping. Gucci ligger bredvid Armani men i kassarna ligger jumboförpackningar från Malaco. Snart är jag i Tyskland.

Igår:
Allmänna Galleriet, vin och vattenpipa hos mig, Södran.