måndag, november 30, 2009

Två idioter på luffen eller "Hur man roar sig inför 37 timmars
flygning".
Jaha hörrni.
Efter gårdagens massiva renoveringsryck har jag och D nu flytt regnet, kylan och mörkret.
Eller, än så länge har vi bara hamnat i Frankfurt (europas värsta flygplats?).
Men vår slutdestination är Townsville, Australia.
Enligt systern är det 35 grader varmt. I skuggan.
Det går ingen nöd på oss.
I natt vid fyratiden ramlade de här två herrarna in i lägenheten. En av dem som stolt vinnare i grabbgängets årliga mustaschtävling.

Några timmar senare var han satt i arbete.

Och nu ser vårt gamla kök, blivande sovrum ut så här:

lördag, november 28, 2009

Igår blev det först kusar i Globen och sen fruktlöst häckande utanför Café Opera.
I häststinkande kläder.
Tur att jag aldrig behövde gå in.


torsdag, november 26, 2009

Satt och var lite gnällig på jobbet när Peter kom in och påpekade en sak.
Det här är ju faktiskt ett helt sjukt bra det här jobbet.
Hur många har förmånen att komma till jobbet och aldrig veta hur dagens ska se ut? Jag vet bara att jag kommer tjäna pengar på att göra nåt jag älskar.
Varje jobb är kanske inte är roligt, men oftast finns där nån människa att träffa, nåt nytt att lära sig eller nån kollega att snacka skit med som gör det helt ok ändå.
Grymt ju!
Hur många jobb spänner sig mellan de här två ytterligheterna?
På en vecka.

tisdag, november 24, 2009

Alltså, det är väl ingen som missat dagens story?

Ett liv som gris from Djurrättsalliansen on Vimeo.


Det som äcklar mig (förutom det uppenbara - behandlingen av djuren) är folks jävla naivitet. Upprörda konsumenter hörs i varje medie värt namnet idag.
Vad fan tror ni? Att baconen skuttar omkring i slowmotion i motljus på en blomsteräng?
Ät gärna kött - men försök inte blunda för varifrån det kommer.

måndag, november 23, 2009

Jag har träffat världens sötaste pensionär:

onsdag, november 18, 2009

Det är mycket svininfluensa nu.
Träffade en familj vars treåriga son dog i sviterna av influensan efter att ha nekats vård och skickats hem med värktabletter. Jag brukar mycket sällan fota folk som gråter, det känns knepigt att hänga ut något så privat i nordens största tidning. I det här fallet föreslog mamman och pappan själva att vi skulle fota i sonens rum och de var medvetna om att jag plåtade.
Men mammans sorg när hon hittade sonens favoritleksak kommer jag nog aldrig glömma.
Och sen har vi det där med vaccineringen. Även här tårar på bild, även om det kanske är på en annan nivå. Lilla Nellie fick spruta i armen och det blir kanske inte lättare av att man har en främmande fotograf hängande tätt intill. Ett sånt där jobb där man åker ut utan reporter och mest ska illustrera en massa tabeller i tidningen. Kom hem stressad som en iller med fem rutor i kameran och bad till fotoguden att det skulle hålla.
Det skulle bli en kort liten bloggpaus över sommaren, men sen blev det lite längre. Det är som det är.
Sen dess har jag bland annat spanat efter Swedbanks lyxbilar i Riga:

hängt en massa i Falun och jagat bilder på den här killen:

skrattat med bland annat de här grabbarna:


utökat min samling av på-plats-byliner där jag ser förjävlig ut:

fredag, november 13, 2009

Alltså, jag är ju verkligen inte kvar på Gotland längre. Nu är jag
istället här: