Och det finns många saker att säga men jag nöjer mig med att konstatera att andetaget i början av Jeff Buckleys Halleluja är brilliant.
Och att det är förbluffande hur mycket bra musik det finns, och förvånande hur ofta jag glömmer det.
Och att mitt kök får förbli i sitt nuvarande katastrofala tillstånd ett tag.
Att diska innan tallrikarna blir våldsamma är att diska för tidigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar