När vi ramlar ur taxin är vi de enda turisterna i en värld helt utan kvinnor. En hotellskylt lyser som en oas i vår lätt förvirrade öken, och eftersom vi inte bokat nåt hemifrån, ramlar vi in där.
Utan att kolla på rummet hostar vi upp stålar och det är ju som alla vet, Ett Jävligt Stort Misstag.
Att alla egypter, utan undantag, garvat långt och hjärtligt när vi sagt var vi bor, kan ju inte annat än vara ett dåligt tecken. Hästfiltar, skit överallt och ett badrum som ingen av oss kommer att besöka annat än i nödfall. Och då har både Jullan och jag rest i vad som klassas som U-länder.
Men efter en natt har stället växt lite och det känns nästan lite trist att vi sticker vidare över sundet idag. Bisarrt nog hittade datorn ett segt men fungerande trådlöst nätverk här...
Grannaffärens älskvärde August bjöd Jullan på cigg när jag lite triumferade sa att hon skulle sluta och att han inte fick sälja till henne. En timmes te och språklektioner tidigare går vi ut därifrån med en kasse fylld av dadelgodis.
Äh, nu måste jag kolla om det där som kliar så jävligt kan vara loppbett.
Länge leve Egypten.