Det finns nåt fint med saker som stör. Jag gillar att min cykling genom sommarstockholm inte är problemfri. Utan nåt som skaver blir det för....lätt.
Så jag blir lite glad när min cykel efter en obevakad helg i Kungsan är fastsatt i en kedja med en liten plastflärp. Tack var det fick jag och Anna en liten varm känsla i magen, jag fick chansen att snacka lite med en kaféinnehavare när jag skulle låna en sax och fick en påminnelse om varför jag gillar den här stan.
Mer intelligent vandalism!