onsdag, november 07, 2007

Jag skulle kunna skriva nåt men då skulle jag bara avslöja att det inte händer nåt för jag jobbar ju jämt och det är ju inget fel med det för det är roliga roliga jobb igen men det börjar kännas som om det är dags för att skojiga/storartade/spännande/oväntade saker och kanske är det bara jag som nojjar för arbetslösheten som ruvar blott några veckor bort och chillchillachilla är det jag borde göra för det verkar ju som om det kommer lösa sig med frilansandet men ändå.
ändå.
ändå.

1 kommentar:

Lisa sa...

Easy girl, easy...
Du vet hur det är, det löser sig alltid.
Annars hade man liksom aldrig öerlevt.
Om paniken tilltar kan det hjälpa att tänka på att det alltid finns sista-minuten-biljetter!
även om man inte behöver utnyttja dem...