Foto: Lisa Olaison
Det är någon bokstavskombination som gör att man har svårt att släppa saker som man börjat på. Vad den än heter så har jag den.
Det hela började med min nya leksak, GPSen. Var ju tvungen att testa, så jag letade rätt på en loppis som låg nånstans långt ute i skogen i Haninge. Efter alldeles för många "Sväng vänster om ett-hundra-femtio meter" (kan man inte bara stänga av henne???), var jag framme i nåt risigt industriområde, där jag skulle känn mig mer hemma om jag bara hade haft hästsvans och skinnväst.
Men inne på en lerig gård fanns en lada, och där stod den. Den Perfekta Stolen. 50 pengar kostade hon och sen baxade jag henne i min lilla röda. Risigt tyg var det så min vana trogen tänkte jag" Äh det är ju bara att klä om". Halvvägs hem insåg jag att sannolikheten för att jag skulle bära ner stolen i grvsoporna om en vecka för att jag inte klätt om den var överhängande. För att undvika detta drog jag på en gång till Ikea och köpte tyg och häftpistol.
Sen började häftandet, och min gamla Husqvarna fick lite motion till kuddarna.
Klockan blev tio och de andra började skruva på sig och drog till sist och drack öl. Jag planerade och möta upp, NÄR stolen blev färdig.

Klockan blev ett och vännerna kom tillbaka, glada av öl. En efter en går de och lägger sig och stolhelvetet är fortfarande inte klar. Halv två bäddade jag ner mig och efter lite pill nu på morgonen tronar hon i vardagsrummet.

Låt födelsedagsfesten börja! ( jag vet var jag kommer sitta hela kvällen...)