Jag vet att det inte är första gången jag skriver det. men det är nåt som är bättre än bra med att köra hemåt efter 12 timmar på jobbet, lagom mosig, med bra musik (Elitsoldat med Alf), högt högt högt och en sprakande solnedgång.
Det känns som om man är med i en film. Ännu mera så när det är fredag kväll och alla är ute och slår runt, och jag ser att de pratar med varandra men jag hör bara Alf. Jag susade förbi hem till min säng, här ska pluggas tidigt imorn bitti.

Jag tror att sommaren är mitt ostron, bitarna faller på plats.
Sommarjobbet börjar snart och det är ett vässat team som i detta nu putsar gluggarna. Norrbottniska vänner ska till tidningen och jobba och det kan ju inte bli annat än kul.

Som sagt. Jag tror på den här sommaren.